Peter Klevius on negative human rights. Preface (in original) to Demand for Resources - on the right to be poor (also see Klevius & Edith Södergran)

An English translation will appear when I force myself to pay less attention to the writings, advices and translations I for free (besides my previous, casual duties as a legal representative in different courts) use to give desperate mothers in Sweden (white, colored and black without discrimination) - plus some fathers, grandparents etc too -  whose children have been stolen on fake or child-hostile (usually hoax psychoanalytic/dynamic) grounds by the social state (see
Angels of Antichrist - social state vs. kinship and Swedish state sanctioned child trafficking under the "child protection" act LVU).

Demand for Resources is an analysis of the cultural transition of "hunter/gatherer" societies, "nomad" societies, and "civilized" societies.from some 50.000 years ago up to present. A central analytical tool is the notion that "you want what you need but you do not necessarily need what you want". Although I  originally came up with the idea, George Henrik von Wright assisted in the formulation of the tool as well as in the proofreading of the book.

The preface below introduced the concept of a "pathology" called the "critical European tradition of thought" created by outcasts in "a history of alienation". One crucial moment is when a yong individual leaves (for education, delinquency etc) the ethnic culture of her/his home (especially pronounced in agrarian etc.rural settings) marks a lifelong "alienation"/"individualization" away from the cultural roots. In the book it is also proposed that creativity hence is not only a "pathological" reaction to cultural rootlessness, but that creativity, in fact, presupposes it. So there are, as a consequence, three levels of balancing modernity: 1) Being both creative and culturally rooted (Klevius suggests revisiting/re-establishing kin-, family- and friendship ties/
attachment in a global net work based on negative human rights), 2) Deconstruction of sex segregation, and 3) A global formula and guarantee for a minimum economic/educational/health security net (see Angels of Anichrist - kinship vs. social state).

The last paragraph in the preface below goes something like: "I was born witin the European cutural cradle. Its geography is slightly diffuse due to values and purposes of the interpreters. It was crafted by warriors, mercenaries and prelates, hence substituting those values and cultures that preceeded them. A cultural revolution fueled by alienation and followed by a renaissance of the 'proto-European' should not surprise anyone".

Peter Klevius
Stockholm 1991

To be continues...

For more on evolution see
Out of Africa as "Pygmies" and back again as global "Mongoloids".
For more on mind see
EMAH - the Even More Astonishing Hypothesis



FÖRORD (i original) till Resursbegär (Peter Klevius 1991).


Kunskapsarkeologen finner, i sitt grävande, ofta sig själv.

Jag vill tacka min livsledsagarinna Maria och min barndomsvän Carl-Olof för tålmodighet, överseende, stöd och råd. Jag är även skyldig professor
Georg Henrik von Wright tack för hans fördomsfria och uppmuntrande inställning och råd 1981 då utkastet först presenterades samt 1991 vid genomläsning av manuskriptet. Hans gedigna tankar kring humanism, vetenskap samt förnuftets ställning har klingat samstämmigt med mina, i sammanhanget marginella, tankeförsök samtidigt som de gett nya och konstruktiva infallsvinklar.

6

Nedanstående tankeutkast kan med fördel ses som ett förslag ute på remissbehandling. P.g.a. att detta är ett försök till analys och strukturering har värderingar i mån av möjlighet hållits utanför. Nedanstående text skall alltså i första hand tolkas som analytisk i motsats till politisk. Några problemlösningsmodeller serveras alltså inte.
Föremål för uppmärksamhet är i detta fall människans behov och begär sedda mot bakgrunden av resursanvändning och milj öpåverkan. Perspektivet läggs på den biologiskt moderna människans kulturella utveckling under 50-100.000 år samt fokuseras på den "neolitiska revolutionen" för c 6.000 är sedan d.v.s. då växtdomesticering utvecklades och intensifierades och då de första civilisationsembryona såg dagens ljus.
Flera avsnitt (t.ex. Existenscentrism och Evolution) är försök att komma åt det "associationsutrymme" som avgränsas av vår existensoch kulturcentrism. För detta ändamål ber jag om läsarens aktiva och positiva medverkan.

7


Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta brukar man säga men glömmer då ofta bort dubbelheten i den dunkla förståelsen - såväl informatör som mottagare påverkar kvaliten i kommunikationen. Språket belastas liksom talet i motsats till tänkandet av sin linearitet. Svårigheten är att få en mängd tanketrådar att påverka samtidigt. Om man å andra sidan staplar upp behövliga element efter varandra, vilket blir nödvändigt i tal och skrift, förlorar man den ögonblickliga översikten och riskerar att vilseleda lyssnaren/läsaren i förhållande till ursprungstanken. Det är ju svårt för att inte säga omöjligt att förutse läsarens associationsmönste vid konfrontationen med ord och texter som utgått från en annan individs associationsmönster och som dessutom inte alltid följer given consensus.

Kommunikation är också en fråga om förtroende och trovärdighet och den vanligaste metoden för att uppnå detta är att haka upp tankekomplex i påståenden av redan betrodda tänkare. Man använder sig av referenser. En av nackdelarna (se även kapitlet Vetenskap och Referenser) med denna metod är att den kontroversiella och samtidigt kanske viktigaste delen av en ny infallsvinkel, hypotes eller teori ibland kan vara svår att befästa inom rådande consensusparadigm.

Förutom att vinna läsarnas förtroende tillstöter också problemet att nå dem. Man måste vara presentations(tro)värdig. Såväl kreatör som material bör kunna klassifieras och trimmas för att passa in i de, trots allt, snäva kanaler som dagens kommunikationsnät består av.

                                                                     *

Naturligtvis är viljan att kritiskt granska det omgivande samhället de utstöttas reaktion. Det är kanske också en av förklaringarna till att samhällskritiken florerat i de kulturer som mest fjärmat sig från familje? och släkttraditioner. Det kan också vara en delförklaring till den berömda (åtminstone av europeer) europeiska "kritiska tanketraditionen".

I det gamla bondesamhället höll man styvt på tradition och kulturell samhörighet. Samtidigt accepterade man att barnen sändes till

8

städerna för att utbildas till något "fint". Vad man kanske insåg men samtidigt blundade för var att priset för denna "fina" utbildning i själva verket innebar en kulturutbrytning. När eleven steg över skoltröskeln innebar det på individnivå en livslång fjärmning från barnets kulturella ursprung. Även på kulturarvsnivå har den stora kollektiva kraften i denna trend haft stor betydelse för urbankulturens påverkan över landsbygdskulturen.
I ett pluralistiskt, mångkulturellt samhälle är det väl knappast förvånande med känslor av utanförskap och osäkerhet. För mig har utanförskapet utgjort grogrunden för en kritisk syn på omvärlden medan osäkerheten stått för gödningen. Jag tror att många andra upplever det likadant även om uttryckena skiftar. Den värld vi upplever omkring oss ger hursomhelst osökt anledning till eftertanke.

I de flesta samhällsformer är (och framför allt; har varit) den kritiska synen sällsynt p.g.a. "social mättnadskänsla". Den sociala miljön har helt enkelt varit tillfredsställande och alienationen har därför uteblivit. I Europa däremot har "alienationens historia" avsatt sina tydliga spår och bl. a. gett upphov till den ovannämnda "kritiska tanketraditionen".
Beteckningen Europa kommer ursprungligen från assyriskan med betydelsen "solnedgång". Huruvida det låg mera än den rent konkreta observationen i uttrycket vet vi inte men utgående från existenscentrismen får man förmoda att även assyrierna kände sig omgärdade av mörker.

Jag är född i den europeiska kulturvaggan. Dess utsträckning är något diffus beroende på värdering och syfte. Den yxades till av från sydost inströmmande krigare, handelsmän och prelater och ersatte de värderingar och kulturer som föregick det som sedermera blev Europa och den europeiska kulturen. En kulturrevolution pådriven av alienation och åtföljd av en renässans för det "ureuropeiska" borde inte förvåna någon.

Peter Klevius
Stockholm 1991